Hur du sitter på din häst har en direkt inverkan på både din egen balans och hästens hälsa. I en banbrytande studie ledd av Maria Terese Engell vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kartlades för första gången hur elitryttare förändrar sin hållning när de aktivt tränar sin häst jämfört med när de sitter passivt och följer hästens rörelser i trav.
Med hjälp av avancerad rörelseanalys och sadeltrycksmätare analyserades sju elitryttare och deras egna dressyrhästar noggrant. Studien visade tydligt hur små förändringar i bäckenets och bålens vinkel har stor inverkan på belastningen på hästens rygg.
Denna forskning ger värdefulla insikter för alla som vill förbättra sin ridning och bibehålla sin hästs välbefinnande. En balanserad och medveten sits gör dig effektivare som ryttare – och minskar risken för ryggproblem hos din häst. Samtidigt belyser studien behovet av individuell anpassning och god kontroll över utrustningen.
Oavsett om du tävlar på hög nivå eller rider för din egen personliga utveckling, kan Engells forskning ge dig konkreta råd och inspiration för bättre interaktion med din häst. Genom att förstå hur din kropp rör sig i sadeln kan du göra bättre val – både för dig och din häst.
1. Aktivt sittande ger en mer uttalad bakåtlutning av bäckenet och överkroppen
När ryttaren aktivt påverkar hästen i samlad trav, lutar bäckenet mer bakåt och överkroppen följer efter. Denna position – ofta beskriven som en "körstol" – gör ryttaren stabilare och ger mer precisa signaler till hästen.
2. Mindre viktyta, högre tryck på hästens rygg
Den aktiva sitsen minskar kontaktytan mellan sadel och häst med hela 29 %, vilket resulterar i högre punktbelastningar. Detta understryker vikten av en välpassad sadel och regelbundna kontroller av tryckpunkter, särskilt hos hästar som tränas flitigt i samlad trav.
3. Individuella skillnader är betydande – en metod passar inte alla
Även om det fanns tydliga trender bland ryttarna, visade studien också stora individuella variationer i rörelsemönster. Det innebär att varje ryttare-häst-kombination måste ses unikt, och det finns ingen "one size fits all"-lösning.
